"Alla sa ju alltid till mig, är det lätt så är det rätt. Jag trodde inte på det. Jag trodde på kemin. Kemin som fick världen att skaka. Marken under en att flytta sig. Kyssarna som fick en att tappa andan. Det där är väl kärlek? När man inte kan äta. Sova. Andas. Leva. När hans ord, ignorans, nonchalanta beetende kunde förstöra hela ens dag. Vecka. Månad. När man ena sekunden ville skrika av glädje och i nästa kasta en sten rakt igenom hans fönster.

Det där negativa fick man ju ta, för man fick ju kemin och kärleken tänkte jag. För hur kan man känna så mycket, så starkt, om det inte är kärlek? Vad är det då?

Men bara det att tillslut hittar man honom som istället får en att bli lugn. Som säger att du är vacker när du är som tröttast. Som kysser dina ögonlock när du ska sova. Som får dig att skratta, fast du egentligen är ledsen. Tillslut hittar man personen som blir ens bästa vän, som man vill ihop leva med.

Jag hoppas att vi alla håller ut, tills vi hittar personen som ger en lite av de båda världarna. En bit av kemin, lugnet, kärleken och spontaniteten. Kyssarna.

Och bara för att man känner kemi med en person, så är det inte rätt för det. Kärlek är så mycket mer än kemi. Glöm inte det. Kärlek är ju allt det där andra också, livet, kärlek är att kunna spendera livet med någon annan."

- Elin Skoglund